Då var det dags igen för lite kirurgi. Tredje gången det här året. Det är bara att leka duktig idiot och aldrig tacka nej till det de erbjuder. Vill inte att det skall stå i min journal att jag motarbetar eller inte går med på deras förslag på behandlingar eller medicineringar. Det kommer alltid tillbaka och sparkar dig i skrevet samtidigt som de i sken av att vilja hjälpa sakta sticker in kniven i ryggen, strax bredvid ryggraden, mellan revbenen.

Det var exakt det som hände när jag var tvungen att avbryta grupprunksterapin de kallade för smärthanteringskurs.

lokalen gjorde att jag nästan svimmade var tredje minut.

De lovade att det inte skulle slå tillbaka men det tog inte lång tid innan jag fick kastat i ansiktet att jag var besvärlig och jag kunde såklart inte räkna med att få infon under mer lugnare former. Samtidigt som jag då fick kastat på mig att min ansvarige medicindoktor precis när somhelst kunde försvinna, att hon bara var där som konsult. Hon har varit den enda som konsekvent slagits för och med mig för att min situation skall bli så bra det går.

 

alla andra jag mött har antingen försämrat min smärta eller kastat mig mellan stolarna.

Men men… Nu sitter jag här då i taxi på väg till nästa operation där de skall finjustera elektroderna och sprätta upp mig och kolla varför jag fått så ont vid batteriet.

image


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *