I brist på annat att göra och att distrahera mig från smärtorna som har intensifierats under dagen. Trots både opiater och benzidiazepiner har jag en rytmisk smärta på vänster skuldra som strålar ner över revbenen och igenom bröstkorgen. Har jag suttit och petat en del på sidan och jag kommer snart att publicera och göra de tillgängliga för alla att se.

Jag började med mobilen, sedan surfplattan men när jag hade 15 fönster öppna mot FB´s API. Stripes API och en av slaskdomänerna samt den här sidan blev det för mycket för hjärnan och tummen och jag tvingades plocka fram datorn.

Sitter framåtlutad som Whistlers Mom och försöker koda. Det går långsamt, det gör ont, men vad tusan skall en göra liksom? Kan inte ligga ner eftersom smärtan ökar ännu mer.

Nåväl. Det här är kanske ett helt ointressant inlägg. Vill inte avslöja vad jag gjort riiiiktigt än. Några till pusselbitar måste komma på plats först. Hörnbitarna och stora delar av ramen är klar och en kan skönja ett motiv ta form.

Snart dags för en sista dubbeldusch inför operationen imorgon. faktum är att en blir i princip doftlös. Ingen kroppsodör/doft alls. Som ett spöke.

Jag tror inte på spöken MEN om det finns några så lär korridorerna här vara fulla av dem. Jag har en gång vid tidigare vistelse lyssnat på en anhörigs genomskärande skrik och fasa när hennes anhörige gick bort. Mitt blod liksom fryser när jag tänker tillbaka på det.

Skräck och sorg i sin allra renaste form.

/Peace


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *